Hej Anna! Det måste kännas riktigt roligt att högstadieeleverna är så positiva till att de sedan i april får både goda och näringsrika energimål under skoldagarna. Kan du berätta om vad som fick dig att ta det här initiativet och hur lång tid det tagit att bli verklighet?

– Tack, ja det känns kanonbra att projektet uppskattas av både elever och samhället! Projektet som heter “Ladda Upp” blev en sidoprodukt utifrån att jag under en längre tid arbetat med frågor kring hållbarhet och svinn. Jag kartlade resurserna i vår kommun och ställde mig frågan om hur vi kan samverka i olika händelser, till exempel i en kris. I ett annat sammanhang fick jag ta del av skolsköterskornas ELSA-rapport som påvisade låga resultat i frågor om man äter frukost och lunch i högstadiet. Så med inspiration från ett liknande projekt i Värmland, väcktes idén med att omvandla vårt egna och butikers utsorterade livsmedel till energimål för eleverna på våra högstadium. Ett projekt som också bidrar till bättre välmående för eleverna. Det gick faktiskt ganska fort att genomföra “Ladda Upp” – ungefär tre månader från idé till att de första minimålen serverades.

Ni i kommunen samverkar ju med lokala matbutiker. Utöver att servera eleverna hälsosamt mellis så leder “Ladda Upp” till att minska både skolrestaurangernas och butikernas svinn. Så miljösmart! Hur reagerade butikerna när du först kontaktade dem och hur går samarbetet till rent praktiskt?

– De var positiva till det från start. Förutom att det är ett bra syfte känner de att det är bättre att det hamnar i magen än kastas i soporna. Samarbetet är lite olika och det utgår från ett avtal där det beskrivs hantering, åtaganden med mera. Leveranserna anpassas efter verksamhet och var butikerna ligger i kommunen. Från en butik hämtar vi 3 gånger i veckan med egen chaufför, en annan butik levererar 1-2 gånger i veckan och den tredje levererar lite sporadiskt.

Många elever gillar verkligen de nya minimålen. Hur många brukar besöka skolrestaurangen för att äta mellis och vad har varit deras spontana respons?

– Varje skola har cirka 160 högstadieelever. På den ena skolan är det mellan 15–25 elever som stabilt besöker oss varje dag. Den andra skolan har mer utmaningar då antalet gäster varierat stort – från 25 till som mest 120 elever per dag. De uppskattar verkligen melliset som serveras så det känns jättekul med elevernas positiva respons, samtidigt som det varit svårt för kökspersonalen att beräkna åtgången. Det har varit en utmaning att ungdomarna inte bara tar ett mål utan vill ta av allt, vilket resulterat i att de tar slut på vissa mellisar. För att undvika att stå utan energimål producerar kökspersonalen i stort sett varje morgon och eftermiddag nya juicer, puréer, slantar med mera av sitt svinn. De ställer också fram färre alternativ och är ibland med för att styra eleverna så det räcker åt alla.

Vad består energimålen av?

– Vi erbjuder hälsosamma och/eller energirika minimål som till exempel fröknäcke, smoothies, energishots, overnight oats, chiapudding, grönsaker och havrebars för självtagning. Det är lite beroende på vad man har för svinn och vad som kommer från butikerna.

Ett problem runt om i Sverige är att många elever väljer att gå till närmsta kiosk/butik för att köpa energidryck, läsk och sötsaker under rasterna. Kan ni se att energimålen bidragit till att denna typ av ohälsosamma val har minskat bland ungdomarna under skoltid?

– Det är för tidigt att säga. Jag hoppas det, då målen vi serverar är gratis och är för alla. Vi ser ändå att elever går i väg ”ner på byn” och det tror jag att de gör på grund av grupptryck och bara för att de kan. Jag tror att det alltid kommer finnas vissa elever som har rutin på att dagligen handla något från kiosk/butiker.

Hur upplever kockarna och skolkökspersonalen att det är att tillaga och servera energimålen?

– Nu ska jag svara ärligt och det är blandat. Personalen tycker syftet är jättebra och ser det positiva i det – de gillar utmaningen med att få använda kreativiteten i att göra lite andra saker. Samtidigt innebär det mer arbetsuppgifter och störningar i de dagliga rutinerna. Jag vill verkligen understryka att de engagerat sig till fullo i uppgiften och har gjort det fantastiskt bra! Utan deras engagemang hade projektet aldrig gått att genomföra och det är deras insatser som uppskattas. Vi ska vid projektets slut utvärdera satsningen och prata plus och minus och se om vi eventuellt kan hitta en medelväg framåt.

Det är ett så bra initiativ så vi håller tummarna för att det mestadels blir plus! Har ni fått någon reaktion från lärare och övrig skolpersonal om att de märkt att eleverna orkar mer, eller andra positiva effekter som mer lugn och ro?

– Inte än och det är nog också för tidigt att se. Men jag tror att mellanmålen inneburit en del schematiska svårigheter med att låta eleverna hinna ta del av målen. Jag tillsammans med ansvariga på skolan ska träffas framöver och prata för- och nackdelar och se om vi kan hitta lösningar. Ett förslag som uttryckts är att samarbeta med elevcaféet. Köket gör mellisar och caféet hanterar det under skoldagen.

Om du ser tillbaka, har det varit några hinder på vägen eller är det något du skulle valt att göra annorlunda om du gjorde om det idag?

– Nä faktiskt inte. Alla inblandade har varit med på tåget från start, vilket har skapat lust i hela projektgruppen.

Hur ser nästa steg ut i projektet och kommer kommunen att fortsätta servera mellis till högstadieeleverna?

– Nästa steg är att erbjuda fri frukost till högstadiet under en period i höst. Efter det ska vi utreda behoven och se vad som ger mest utdelning, frukost eller mellanmål. Vi ska även samverka och se över vad det kommer innebära att genomföra en stadigvarande lösning.

Har du några bra tips att ge andra kommuner som vill erbjuda sina elever liknande energimål?

1. Alla vi som bor eller verkar i kommunen – det vill säga både kommunala
   förvaltningar, kommunala bolag, företag och kommunernas medborgare kan
   tillsammans skapa beteendeförändringar som förebygger resursslöseri och det
   avfall som uppstår. Se det som en resurs för att skapa ett cirkulärt samhälle.
2. Skriv ner en tänkbar plan och presentera för de kök som blir involverade. Se om intresset finns för hanteringen – annars får man börja med motivationen hos de anställda.
3. Utred vilka verksamheter som ska beröras, var finns behov av extra mål?
4. Se över hur många butiker det finns jämfört med kök. Går dessa att koppla ihop på ett smidigt sätt?
5. Skriv avtal så båda parter vet ramarna.