– Undernäring bland äldre är ett allvarligt problem, både mänskligt och samhällsekonomiskt, säger Carita Ferdinandsson, legitimerad dietist i Enskede–Årsta–Vantör.

När kroppen inte får tillräckligt med energi och näring tappar man muskler och ork, risken för sjukdomar ökar och livskvaliteten försämras.
– Många förlorar sin självständighet, och i värsta fall kan man faktiskt dö till följd av undernäring, säger hon.

Förutom det mänskliga lidandet kostar undernäring också vården stora summor – uppskattningsvis 10 000 kronor mer per vårddygn jämfört med äldre med god näringsstatus.

Projektet Nollvision mot undernäring startade i stadsdelen redan innan Carita började, med den tydliga visionen att ingen frisk äldre person ska behöva bli undernärd.

– Vi ville arbeta mer förebyggande och hitta rutiner som verkligen fungerar i praktiken. Mycket går faktiskt att undvika om vi agerar i tid, säger hon.

Hon framhåller vikten av tydliga beslutsunderlag och ledningens engagemang som avgörande för framgång.
– När ledningen visar att det här är ett prioriterat område blir det ett gemensamt och systematiskt arbete, inte bara något som drivs av eldsjälar. Det skapar långsiktighet och verklig förändring.

Att förebygga undernäring handlar dock inte bara om vad som ligger på tallriken.
– Hur bra maten än är, gör den ingen nytta om den inte hamnar i magen. Måltiden måste också vara en stund av glädje och gemenskap, säger Carita.

Hon ser med oro på att allt färre äldre får socialt stöd vid måltider, men är stolt över att Enskede–Årsta–Vantör valt en annan väg.

Här kan äldre få sällskap vid måltid beviljat av biståndshandläggare, och på vård- och omsorgsboenden erbjuds fler än sex måltider per dygn.

– Måltiden är ofta dagens viktigaste sociala stund. När någon sitter bredvid ökar både aptiten och livslusten.

Kunskap och samarbete är andra nycklar i arbetet. Carita och kollegorna har hållit utbildningar för vård- och omsorgspersonal om näringsbehov hos äldre och hur man upptäcker tidiga tecken på undernäring. Tillsammans med primärvården har man dessutom infört en årlig screening i hemtjänsten – sex enkla frågor som kan leda till snabb kontakt med dietist.
– Det gör att vi kan agera tidigt, innan problemen växer, förklarar hon.

Projektet har fått uppmärksamhet även nationellt och har bland annat lyfts i riksdagen, vilket ledde till att Livsmedelsverket fick ett regeringsuppdrag kring mat och måltider för äldre.
– Det visar att frågan nu tas på större allvar även politiskt, säger Carita.

Men hon betonar att arbetet måste fortsätta.
– Vi behöver bättre statistik och ett gemensamt nationellt ansvar för att se till att våra insatser verkligen gör skillnad. Framför allt måste vi hjälpas åt – alla som möter äldre har en roll i att upptäcka, stötta och förebygga.