Energibuffén fungerar som ett komplement till lunchen och ger elever möjlighet att fylla på med energi under skoldagen. Utbudet är flexibelt och kan bestå av allt från smoothies och energishots till fröknäcke, gröt eller olika spreads. Många av råvarorna kommer från livsmedelsbutiker som annars skulle ha slängt frukt och grönt, vilket både bidrar till ett svinnsmart tänk och gör buffén kostnadseffektiv.

Drivkraften bakom idén har varit att erbjuda eleverna ett hälsosamt och kostnadsfritt alternativ på skolan, istället för att de lämnar skolområdet för att köpa mindre nyttiga mellanmål. Samtidigt skapas en möjlighet för de elever som inte äter frukost hemma att få i sig näring på förmiddagen.

– Vi ville utnyttja skolrestaurangen en större del av dagen och skapa en trygg och trevlig miljö för eleverna att vara på, säger Linnea Olsson Lee. Buffén har även haft en praktisk effekt då köerna till lunchen minskat – elever som får något litet på morgonen är mindre stressade när det väl är dags för huvudmåltiden.

Även om det i början lockade många nyfikna elever, är energibuffén idag en mer naturlig del av vardagen. Framför allt är det en trogen grupp som återkommer dagligen och uppskattar både maten och den sociala miljön. En viktig del i konceptet har blivit samspelet mellan elever och vuxna. Måltidspersonalen får större chans att möta eleverna i ett lugnare sammanhang än under lunchen, och för många elever blir kockarna viktiga neutrala vuxna att prata med.

Utmaningar har också funnits, särskilt när det gäller bemanning. För att matsalen ska vara en trivsam plats krävs vuxennärvaro, något som ibland varit svårt att lösa. På vissa skolor har man fått utse en pedagog att finnas på plats, men eftermiddagsöppettiderna har ändå behövt begränsas. Trots detta upplevs buffén som en framgång och samarbetet med butikerna, som bidrar med råvaror, har varit ovärderligt.

Framåt hoppas Linnea Olsson Lee att fler skolor ska få möjlighet att bygga om sina matsalar till moderna och trivsamma restauranger. Ett nästa steg skulle kunna vara att införa schemalagda lunchtider för att göra måltiderna ännu tryggare och mer avslappnade. I Karlstad har skolmåltiden redan gått från att vara enbart matservering till att bli en mötesplats – och energibuffén visar att lite extra energi kan betyda mer än bara mättnad.

Linnea listar de 3 främsta fördelarna att eleverna kan äta vad de vill, när de vill:

1. Vi ökar chansen att de får i sig ett nyttigt ”energitillskott” för att orka prestera bättre i skolan.
2. Vi förhindrar att eleverna lämnar skolan och i många fall köper något onyttigt att äta.
3. Vi får en arena för relationsbyggande.