Historien bakom livsmedelsmärkningen
Historien bakom livsmedelsmärkningen
Om hur livsmedelspolitik och goda intentioner har skapat en klassisk intressekonflikt: datummärkning vs matsvinn.
År 1972 skapades Livsmedelsverket i Uppsala. Bakgrunden var att det hade fuskats en del med datummärkningen i producentledet. Gott så. Men det var inte förrän år 1985 som den obligatoriska datummärkningena genomfördes i Sverige och vi fick eller om man så vill, pådyvlades, det system vi fortfarande har.
Det hade beslutats att Livsmedelsverket skulle sätta upp regler som tvingade livsmedelsleverantörer att märka mat och dryck så att konsumenter kunde lita på att man alltid erbjöds säker mat och dryck. Arbetet gjordes nog med goda intentioner. Om man vill se positivt på reformen så har den troligen också räddat ett antal personer från att bli sjuka av dålig mat och dryck. De flesta länder har infört något liknande, ibland med flera nivåer på datummärkning.
Datummärkningen har också lett till berg av matsvinn – helt i onödan! Något som vi vet har enorm påverkan, i onödan, på natur, färskvattenanvändning, övergödningen av våra hav, sjöar och vattendrag, förlust av ekosystem, artutrotning och inte minst stor klimatpåverkan – allt helt i onödan. Så här kan vi inte ha det!
Läs mer om hur det här kommer sig och den påverkan svinnet har på vår faktasida . Eftersom vi har ett globalt livsmedelssystem kan man också med rätta säga att matsvinn hos oss är mat som vi tar ifrån andra som bevisligen hade behövt den bättre än vi.
Det här är alltså en viktig berättelse som ger en bakgrund till varför matsvinnet är så stort i Sverige och världen idag.
Datummärkningen har också lett till berg av matsvinn – helt i onödan!
Klurig och tydlig intressekonflikt
Om man ska tro EU:s uppskattning om att 15-33 % av maten slängs eftersom bäst före-datum missförstås som sista förbrukningsdag, så har reformen lett till att enorma mängder mat och dryck slängs helt i onödan. Datummärkningen misstolkas av konsumenter, matbutiker, handlare och branschen utnyttjar möjligheten att sälja fler varor. Intressekonflikterna är tydliga, flera, och svåra att bli av med.
Dagens version av Livsmedelsverket och politiker är medvetna om att denna intressekonflikt existerar och att konsumenterna inte ensamt kan lastas för att ”missförstå” bäst före-datum och sista förbrukningsdag. Då myndigheten leder regeringsuppdraget för att kraftigt minska matsvinnet har Livsmedelsverket tagit fram en modell för att motverka svinnet som de kallar ” Bäst före – bra efter ”.
Tips för minskat datum-svinn
- Använd dina sinnen – tänk den numera smått klassiska ordningen: titta, lukta, smaka innan du överväger att slänga och hellre äta upp mat eller dryck som du är misstänksam mot.
- Läs dessa tips om bäst-före- och datummärkning
- Se videoklipp när matsvinnsexperterna Louise Ungerth, Mårten Thorslund och frilansjournalisten och dumpstraren Andreas Jakobsson gör sig själva till försökskaniner och testar ”gammal” mat. Vad sägs om att 10 månader ”gammal” yoghurt smakar som ny?
- Ifrågasätt i det egna hushållet, liksom vänner, butiker och andra när de vill slänga mat som inte är gammal/dålig.
- Handla av butiker som exponerar, och får dig att köpa, ofta rabatterad mat som närmar sig bäst-före-datum.
- Handla mat som har en egen märkning som ”Minst hållbar till”, ”Inte dålig efter” och andra varianter på förpackningen.
Gillar du den här artikeln, dela den med världen och följ Matsvinnet.se på sociala media för fler videos, tips och trix för att minska matsvinnet och utmana ”bästföre-normen”och andra konventioner! Följ oss på Facebook , Twitter , Instagram , YouTube och LinkedIn .
