
Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser
Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser
Människor i ekonomisk utsatthet vill äta mer frukt, grönsaker och fisk. Men ekonomin, transporterna och vardagens praktiska hinder gör det svårt att omsätta viljan i verklighet. Det visar slutrapporten från projektet Mat för ett inkluderande samhälle, där över 5 500 personer har bidragit med sina erfarenheter.
Hur ser matvardagen ut när varje bussbiljett måste vägas mot nästa måltid? När viljan att äta hälsosamt finns där, men pengarna, tiden och orken inte alltid räcker till? Det är frågor som stått i centrum för projektet Mat för ett inkluderande samhälle, ett samverkansprojekt mellan Livsmedelsakademin, Dietisternas Riksförbund, Frisk Mat, Region Stockholm och Matmissionen, finansierat genom SustainGov.
Nu publiceras slutrapporten från projektet, som presenterar resultat och insikter från enkätsvar från över 5 500 av Matmissionens medlemmar, kompletterat med intervjuer, observationer och dialog med både målgruppen och yrkesverksamma aktörer.
Det handlar inte främst om kunskap
En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.
– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.
Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar utmaningen inte bara om vad maten kostar, utan också om kostnaden och möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.
Mat, hälsa och mobilitet hänger ihop
Rapporten visar också att frågor om mat sällan kan ses isolerat från resten av människors livssituation. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med sjukdom, psykisk belastning, myndighetskontakter, arbetsmarknadsinsatser och social isolering. Samtidigt hanteras dessa frågor ofta av olika aktörer och verksamheter utan tydlig samordning.
– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, leg. dietist på Centrum för obesitas, Region Stockholm..

Civilsamhället spelar en viktig roll
En annan tydlig slutsats är den starka tillit som många respondenter uttrycker till civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen. Samtidigt betonar rapporten att civilsamhället inte kan ersätta offentlig sektor, utan behöver ses som en viktig samverkanspart med etablerade relationer till målgruppen.
Rekommendation: testa nya lösningar tillsammans
Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om allt från bättre tillgång till prisvärd mat och mobilitetslösningar till matlagningsaktiviteter, arbetsträning och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.
Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra, tillgängliga och samordnade stödstrukturer.
– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige
Läs rapporten här: Slutrapport förstudien Mat för ett inkluderande samhälle

