Det är utgångspunkten för det nya policylabb för offentliga måltider som Frisk Mat driver tillsammans med Beteendelabbet , MatLust Utvecklingsnod , Umeå Universitet och med strategiskt stöd från Livsmedelsverket och Livsmedelsakademin .

Varför är detta viktigt?

Varje dag äter ungefär 1,4 miljoner barn och unga skolmat i Sverige. Det gör skolmåltiden till en av de största gemensamma arenorna i samhället – en plats där vi kan bygga kunskap, gemenskap och framtidstro.

Ändå saknas idag en helhetssyn kring hur de här måltiderna kan nyttjas som en del av utbildningen. Skollagen nämner inget om måltidens pedagogiska funktion, även fast den faktiskt är definierad som en del av utbildningen under skoldagen. Skolmåltiden finns inte heller i tydligt framskriven i läroplanerna och återfinns sällan i skolornas systematiska kvalitetsarbete. Det gör att måltiden ofta betraktas som en servicefråga snarare än en resurs för lärande.

En motor för hållbar samhällsutveckling

Att ge skolmåltiden en tydligare plats i utbildningen handlar inte bara om barnens hälsa här och nu. Det är också en investering  för framtiden. En näringsriktig och pedagogisk skolmåltid anser vi kan bidra till att…

… främja hälsosamma matvanor och minska ojämlikhet
… stärka klimat och beredskap genom smartare livsmedelsval
… bidra till bättre skolresultat och ökad trivsel i skolan

Med policylabbet vill vi lägga grunden för långsiktiga policyförändringar som gör att skolmåltiden blir en integrerad del av lärandet och skolans kvalitetsarbete. Ambitionen är att påverka lagstiftning, styrning och utbildning – så att måltiden får den roll den förtjänar: som en motor för lärande, hälsa och hållbar samhällsutveckling.

Den förstudie som nu genomförs för att kartlägga vilken typ av policyförändring som kan ha största möjliga effekt avslutas vid årsskiftet och kommer sedan att tas vidare i form av ett konkret test i en skola.