Debatt

Behövs en mydighetsledd folkhälsokampanj?

Debatt

Behövs en mydighetsledd folkhälsokampanj?

Enkätfråga nr 5 av 8: 80–85% av sjukvårdens kostnader går till behandling av kroniska sjukdomar. 90% av de sjukdomarna kan förebyggas/förbättras med sundare livsstilsval. Tycker ni att det behövs en myndighetsledd folkhälsokampanj som ökar kunskapsnivån hos det svenska folket om hälsosam mat (likt “sluta röka”-kampanjerna på 90-talet)?

Socialdemokraterna: 

Ja, vi utesluter inte folkhälsokampanjer av olika slag. Men dessa bör i så fall vara initierade av berörda myndigheter eller andra aktörer på området.

Moderaterna: 

Nej. Vi anser att myndigheter i grunden ska sköta det som de är ålagda att sköta. Merparten av befolkningen är medveten om att det t.ex. är farligt att röka, sitta still för mycket och att i längden äta osund kost. Vi tror på ett metodiskt hälsofrämjande arbete utan pekpinnar och moralism. Det gäller att skapa positiva drivkrafter till ett förändrat hälsobeteende snarare än upplysningskampanjer från myndigheter.

Liberalerna: 

Nej  En myndighetskampanj kan vara en bra en punktinsats, men vi tror mer på ihållande arbete. Vi vill att varje människa ska få regelbunden kunskap om kost och hälsa i skolan, tidigt grunda goda vanor och sedan ha tillgång till information under livet och till tid för förebyggande samtal i sjukvården. En kunnig befolkning har makt att förändra. Om vi till exempel ser de senaste årens markanta ökning av utbud för ekologisk, vegetarisk och vegansk kost så har detta framförallt drivits av människor själva, en utveckling vi är glada att se.

Centerpartiet:

Nej. Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Det är stora skillnader mellan regionerna i uppföljningen av riktlinjerna och arbetet med detta behöver ses över och stärkas i hela landet. Inte minst är det viktigt att öka kunskapen om sambandet mellan ohälsosam kost och cancer. Vi tror dock att detta kunskapsarbete bör ske på regional och kommunal nivå och vill se ökat statligt stöd till kommunerna och regionerna för detta arbete. 

Miljöpartiet: 

Kunskapen om detta behöver absolut öka, och göra den forskning som finns på området känd. Både som generell kunskap hos befolkningen, men även riktat till grupper och i mötet med vården. Samtidigt behövs också stöd. För bästa resultat behöver upplysning förmodligen kombineras med mer konkreta ”verktyg”. Vi har mycket att lära av hur rökstoppet inomhus som tycktes omöjligt till en början blev något så självklart därefter.

Vänsterpartiet:

Ja. Vi anser att det behövs ett generellt kunskapslyft på området.

Kristdemokraterna:

Ja. Kristdemokraterna har föreslagit målgruppsanpassade informationskampanjer. Pandemin visade att nationella insatser för att sprida information kan lyckas. Kristdemokraterna vill också se evidensbaserade metoder för folkhälsofrämjande aktiviteter. Det finns exempelvis flera förebyggande metoder inom området för alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar (ANDTS) som utvecklats och visats vara framgångsrika. Dessa och andra evidensbaserade metoder måste tillgängliggöras nationellt för att kvalitetssäkra det förebyggande folkhälsoarbetet.

Sverigedemokraterna:

Ja. Ohälsan i Sverige behöver minska, och kunskap samt medvetande om hur individen genom små förändringar i vardagen kan påverka sitt mående till det bättre är positivt. En nationell kampanj för bättre folkhälsa är svårt att inte anse relevant i sammanhanget. Samtidigt är det osäkert vilken effekt en statlig kampanj har, eller om resurserna istället gör sig bäst på annat sätt.

Dela: