Detta är ingen nyhet. Men fortfarande saknas en statlig kontrollfunktion för att säkra att de tre miljoner måltider som varje dag serveras i offentlig regi inte bidrar till ökad risk för livsstilsrelaterad cancer. Fyra av de konkreta råd som ges i rapporten är:

1. Undvik snabbmat och annan processad mat som är rik på fett, stärkelse och socker.
2. Undvik sockrade sötade drycker, drick mest vatten och osötade drycker.
3. Ät måttliga mängder rött kött och undvik att överhuvudtaget äta processat kött. Det finns starka bevis att konsumtion av dessa ökar risken för tjock- och ändtarmscancer.
4. Gör fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter så som bönor och linser till en stor del av din kost, det är bevisat att denna typ av kost både kan skydda mot vissa typer av cancer och mot viktökning, övervikt och fetma.

Trots den kunskap och de goda råd som finns är det inte ovanligt med saftsoppor och sötade måltidsdrycker till så gott som varje måltid inom vård, skola och omsorg. Vi i föreningen Frisk Mat får in berättelser om att det dyker upp helfabrikatpiroger värmda i micro på barncanceravdelningarna. Måltider med enbart några blad av isbergssallad som grönsak i hemtjänstens matlådor och sötat matbröd och fruktyoghurt som standard till frukosten på förskolorna. 

Efter rökning är övervikt och fetma den vanligaste påverkbara orsaken till att drabbas av cancer och andra icke-smittsamma sjukdomar. Vilket varannan vuxen i Sverige lider av detta idag. Cirka 20 procent av barn i åldrarna sju till nio år uppskattas göra detsamma – med en klar överrepresentation i socioekonomiskt utsatta områden. Forskare vid Karolinska institutet har kommit fram till att om fetma och övervikt helt försvann i Sverige skulle över 2 000 cancerfall om året kunna undvikas.

Vi citerar återigen World Cancer Research Fund: “Regeringar har det främsta ansvaret för att värna sina medborgares hälsa, och att skapa miljöer som främjar hälsa”.

Vi spenderar årligen 8 miljarder av våra skattepengar på råvaror till de miljontals måltider som serveras i offentlig regi varje dag. Som skattebetalare bör vi kunna känna tillit till att pengarna går till måltider som föregår med gott exempel och gynnar vår hälsa. Ser vi inte möjligheten att använda den offentliga måltiden som ett verktyg och en utbildningsinsats riskerar vi istället att den i förlängningen orsakar stort personligt lidande. Och även ekonomisk belastning för samhället i form av skenande sjukvårdskostnader kopplade till en ökning av bland annat cancer.

Vi önskar därför ställa följande krav på våra beslutsfattare:

1. Att öka insatserna för att höja kompetensen inom hälso- och sjukvården så att bättre rådgivning kring hälsosamma levnadsvanor kan ges. Under 2015 fick enbart cirka tre procent av patienterna i primärvården stöd för bättre matvanor. En siffra som måste öka om vi ska komma åt problemet kring övervikt och fetma.
2. Att instifta en kontrollfunktion likt den som finns kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till matens näringsriktighet. Då säkerställs att den skattefinansierade maten håller hög och jämställd kvalitet i hela landet och lever upp till de Nordiska Näringsrekommendationerna, oavsett vart man bor.
3. Att det liknande skollagen inrättas lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat som lagas i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.

Att kunskapsutbyte mellan olika offentliga instanser främjas, till exempel genom digitala verktyg. Idag finns det många föredömliga kök runt om i landet vars kunskap bör värnas och spridas vidare till de som behöver den.