Låt de skattefinansierade måltiderna hjälpa sjukvården med preventionsarbetet

2022-04-20

I skuggan av Covid-19 pågår en tyst pandemi av livsstilsrelaterade sjukdomar. 80-85 procent av hälso- och sjukvårdens resurser går till behandling av kroniska sjukdomar. Insatser för att främja goda levnadsvanor, som hälsosamma matvanor, kan förbättra eller förebygga 90 procent av dessa, enligt Socialdepartementet. 2019 uppskattas den årliga kostnaden för vård kopplad till ohälsosamma matvanor vara 53 miljarder kronor, visar siffror från Hjärt-lungfonden. Därför tycker vi i, den ideella föreningen Frisk Mat och Dietisternas Riksförbund, att ansvariga politiker och beslutsfattare i Sveriges regioner borde ta ett större ansvar för att säkerställa att de skattefinansierade måltiderna används som en del av preventionsarbetet.

Senaste åren har vården gått på knäna på grund av den extra börda som läggs på sjukvårdspersonalen i och med rådande Corona-pandemi. De livsstilsrelaterade sjukdomar som redan tidigare tyngt vårdbudgeten, har fått ytterligare en dimension då dessa patienter nu också är riskgrupp för svår Covid-19. Därför är det inte konstigt att det sjukdomsförebyggande arbetet nu står högt på agendan i media och hos myndigheter och politiker.

Det kommer mer och mer forskning som visar att maten vi äter kan förebygga några av vår tids vanligaste livsstilsrelaterade sjukdomar. Sjukdomar som utöver stora vårdkostnader också leder till enormt lidande för den enskilda individen. Beslutsfattarna måste se över hur våra gemensamma skattepengar kan användas för att förebygga sjukdom och bevara självständighet. Ett givet fokusområde bör vara att arbeta för det breda kunskapslyft som behövs kopplat till våra matvanor, både inom vården och hos befolkningen.

I Sveriges äldre-, sjukhus- och socialvård serveras 630 000 måltider varje dag, enligt Delfi food. Med tanke på de enorma skattemedel som läggs på måltider i vård och omsorg och den tydliga kopplingen mellan matvanor och ohälsa borde beslutsfattare verka för att måltiderna får en högre status inom dessa verksamheter. Tillsammans arbetar vi för att visa på de stora pedagogiska möjligheterna som finns i att använda måltiderna i vård, skola och omsorg som något mycket mer än bara mat som mättar magen i stunden – de kan sprida kunskap om hälsosamma matvanor.

Beslutsfattarna måste se över hur våra gemensamma skattepengar kan användas för att förebygga sjukdom och bevara självständighet.

Tillsammans vill vi i föreningen Frisk Mat och Dietisternas Riksförbund efterlysa följande sex punkter från landets rikspolitiker och regionala beslutsfattare:

Fördela ansvaret avseende måltider på sjukhus till en myndighet eller skapa ett gemensamt uppdrag till Socialstyrelsen och Livsmedelsverket.
Ett nationellt styrdokument från ovan nämnda myndigheter med förtydligande kring ansvar, uppföljning av kvalité för jämlik nutritionsvård.
Utveckla mål och mätmetoder avseende effekt för matgästen/patienten samt efterfråga uppföljning avseende nutritionsbehandling och matvanor i vården.
Nyttja resurser i den offentliga måltiden i större utsträckning som ett pedagogiskt verktyg för att främja hälsosamma matvanor.
Krav på utbildning om sambandet mellan matvanor och hälsa och matens betydelse för prevention och behandling av olika sjukdomar och tillstånd för läkarstudenterna.
Forskningssatsningar på kostbehandling/nutritionsbehandling vid livsstilsrelaterade diagnoser.

Patienterna har lågt förtroende för den svenska sjukvården avseende sjukhusmaten – de tycker att det är anmärkningsvärt när de faktiskt får den mat de efterfrågar. Att under sin vårdtid få den mat man behöver är en rättighet och ska vara rutinmässigt, inte bero på vänliga och engagerade eldsjälar.

För att bidra till samtalet om vikten av ytterligare insatser kring våra matvanor höll föreningen Frisk Mat 21 april 2021 ett riksdagsseminarium tillsammans med Riksdagens Friskvårdsnätverk. Att höja kunskapsnivån om våra matvanor är en mycket viktig investering i kommande generationers hälsa. Men också för att avlasta sjukvården genom färre patienter.

Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande föreningen Frisk Mat

Sophie Cairns, ordförande, Dietisternas Riksförbund

Naman Limani och Anna Wahl , projektledare, Dietisternas Riksförbund