NORMO 2025: Därför är skolmåltiden en nyckel till att vända den Nordiska ohälsan
NORMO 2025: Därför är skolmåltiden en nyckel till att vända den Nordiska ohälsan
När Nordiska ministerrådet nu presenterar NORMO 2025, den tredje stora kartläggningen av kost, hälsa och livsstil i Norden sedan 2011, står en sak klar. Våra matvanor och våra barns matmiljöer rör sig i fel riktning. Rapporten visar en utveckling som berör varje kommun, varje skolkök och varje beslutsfattare i landet. Det finns dock en arena som gång på gång lyfts fram som en av de mest kraftfulla platserna för att bryta trenden. Skolan.
I rapportens inledning beskriver Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann läget som “a call to action” och konstaterar att vi är på väg att bli en befolkning som “spending excessive time behind our screens while eating unhealthy and unsustainable food”.
Några centrala resultat från rapporten:
Matvanor
- Intaget av frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn har minskat sedan 2014.
- Konsumtionen av läsk, godis och andra så kallade “discretionary foods and drinks” har ökat bland både barn och vuxna.
- Energydryckskonsumtionen bland unga har ökat kraftigt och är särskilt hög i vissa nordiska länder.
Övervikt
- 56 procent av de nordiska vuxna har övervikt eller obesitas.
- 1 av 5 barn har övervikt eller obesitas, med ökningar i flera länder det senaste decenniet.
Skärmtid och fysisk aktivitet
- Barn tillbringar i genomsnitt 2.75–3.5 timmar per dag framför skärm på fritiden, och 12–16 procent överstiger fyra timmar per dag.
- Ungefär hälften av barnen når inte WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet.
Sociala skillnader
Barn från hushåll med lägre utbildningsnivå har:
- Lägre intag av frukt och grönsaker.
- Högre intag av läsk och energidrycker.
- Högre risk för övervikt och obesitas.
Detta speglar samma mönster som Folkhälsomyndigheten ser i Sverige. Matvanor och hälsa är i hög grad en klassfråga.
Skolmaten är en av de få samhällsinsatser som når alla barn varje dag, oavsett socioekonomisk bakgrund. NORMO 2025 pekar på att sociala skillnader i kosthållning är en av de tydligaste riskfaktorerna som driver ohälsan framåt. Det stärker det kompensatoriska uppdrag som skolan har redan idag och där skolmåltiden inte bara är ett näringsintag. Den blir ett verktyg för jämlikhet.
När NORMO-panelen vid släppet av rapporten diskuterar lösningar lyfts skolmatens roll flera gånger. Den återkommer när experterna pratar om att hantera ohälsosamma matmiljöer, stärka barns möjligheter att göra bra val och skapa mer jämlika livsvillkor.
Skolan som förändringsarena: fyra skäl varför den är central
1. Den når alla – varje dag
I NORMO framgår att barn med lägre socioekonomisk bakgrund har sämre kostvanor och högre risk för övervikt . Skolmåltiden minskar dessa gap genom att ge alla barn ett näringsrikt, balanserat mål mat.
2. Den etablerar vanor som håller hela livet
De nordiska länderna har en gemensam utmaning. Barn konsumerar mer socker, mer energidryck och mer “snabb energi” än tidigare. Ett hälsosamt lunchmål i skolan fungerar som en daglig “stabilisator” i barnens energibalans och påverkar både lärande, sömn och intag resten av dagen.
3. Den skapar en lärmiljö
NORMO visar att kunskapsnivå och utbildningsbakgrund spelar roll för både matval och hälsa. Genom att integrera skolmåltiden i undervisningen kan vi stärka barnens förståelse för mat, hälsa och hållbarhet. Det är en resurs vi inte fullt ut använder i dag.
4. Den är en strukturell insats som fungerar
Paneldiskussionen i rapporten är tydlig. Förändring kräver strukturer. “No magic wand or checklist” sa en av experterna med hänvisning till att individuella insatser inte räcker. Skolmaten är just en strukturell åtgärd. Den påverkar hela befolkningen.
Så, vad kan kommuner och skolor göra nu?
- Säkra kvaliteten i skolmåltiden enligt NNR 2023.
NORMO visar att intaget av frukt, grönt och fullkorn är för lågt i Norden. Skolköken kan kompensera detta bristintag. - Utveckla skolmåltiden som pedagogisk resurs.
Begreppet “måltiden som lärmiljö” är ett av de mest underutnyttjade verktygen i skolan. Det kan bidra till både bättre matvanor och bättre skolresultat. - Se skolmåltiden som en jämlikhetsmotor.
Data visar tydligt att barn från hushåll med lägre utbildningsnivå äter mindre frukt och grönt och mer läsk och snacks. Här är skolmaten en av få platser i samhället som kan utjämna skillnaderna.
