
Så odlas förändring: Klimatkommunernas Maria Ivansson om FoodJams och hållbar skolmat
Så odlas förändring: Klimatkommunernas Maria Ivansson om FoodJams och hållbar skolmat
Det är svårt för skolkök att hitta maträtter med låg klimatpåverkan och bra näringsinnehåll som går hem hos eleverna. Samtidigt finns det potential att öka odlingen av baljväxter i Sverige – och bönor, ärtor och linser har så många fördelar för klimatet och miljön, för vår hälsa och för odlare. Vi talade med Maria Ivansson, verksamhetsledare för Klimatkommunerna, som delar insikter om FoodJams-projektet och dess roll i främjandet av hållbara matvanor. Genom en kreativ och kunskapsbaserad metod syftar projektet till att integrera svenskodlade baljväxter i skolmåltider, samtidigt som det uppmuntrar till en mer medveten kosthållning hos eleverna.
– Vi ville synliggöra vad forskningen säger om fördelarna med svenskodlade baljväxter och kombinera det med en kreativ och rolig metod för att få in mer svenskodlade baljväxter i skolmåltider, berättar Maria. Så tillsammans med forskare vid SLU, Hushållningssällskapet och kommunikationsbyrån Azote sydde vi på Klimatkommunerna ihop projektet FoodJams – påskynda omställningen till mer lokalt producerat växtbaserat protein i skolmåltider.
Ett FoodJam är ett tillfälle där en grupp träffas och lagar mat tillsammans. Det är ett sätt att utforska och testa olika råvaror. I det här konceptet handlar det om svenskodlade bönor, ärtor och linser.
– Alla elever behöver en näringsriktig portion skolmat i magen varje dag, fortsätter Maria. För att den ska hamna i magen behöver den vara god och måltidsmiljön behöver vara trevlig. Enligt skolans läroplan ska eleverna också lära sig om hållbarhet och hur den egna livsstilen påverkar miljö och klimat. Med skolmåltiderna har skolan enorma möjligheter att göra undervisningen vardagsförankrad i elevernas liv. Om vi tar baljväxter så kommer biologi såklart in vad gäller odling och kvävefixering, hur växter samspelar och hur det påverkar den biologiska mångfalden att sprida konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Tänk om eleverna får besöka en lantbrukare som berättar om allt detta och när de kommer tillbaka till skolan har de hemkunskap och får laga mat på de där bönorna och linserna de fick med sig från bonden de just besökte. Och när de kommer in i matsalen dagen efter vattnas det i munnen när de känner doften av linssoppan som de utsåg till sin favorit av det de lagade på hemkunskapslektionen dagen innan. Att inkludera eleverna och att koppla undervisningen till skolmåltiderna tror jag är en framgångsfaktor.
FoodJams inleds med en kunskapsdel
Det finns ett FoodJam-upplägg för måltidspersonal, ett för hemkunskap och ett som vem som helst kan göra. Allt är digitalt och finns på foodjams.se , tillgängligt för alla att använda. Där finns också ett 50-tal recept, listor på producenter och leverantörer av baljväxter och baljväxtbaserade produkter, filmer där odlare och forskare informerar, planscher att skriva ut och sätta upp i matsalen och mycket mer.
Klimatkommunerna är en sammanslutning av svenska kommuner som bland annat arbetar för att det ska fattas beslut om nationella målsättningar för hållbara matvanor. De vill exempelvis se ett mål om minskad köttkonsumtion, tydligare mål om ekologisk produktion och konsumtion och långsiktiga mål om minskat matsvinn. Men för att allas våra vanor ska ändras anser de att det behövs betydligt mer än målsättningar.
– Jag tror att odling behöver komma betydligt närmare oss konsumenter, så att vi lär oss att hantera och uppskatta bra råvaror. I Klimatkommunerna fortsätter vi att stötta kommuners arbete med hållbar mat och att lyfta det fantastiska jobb som kockar och måltidspersonal gör. I FoodJams-projektet var effektmålet att elever i de flesta måltider njuter av goda smaker av lokalt odlade baljväxter.
Projektets övergripande mål var att kartlägga forskningsläget om lokalt odlade baljväxter och hur dessa kan användas i offentliga kök samt att anpassa detta till målgruppen och paketera det i ett attraktivt kunskapshöjande material.

– Det har varit väldigt roligt att hålla FoodJams med elever. I projektet testade vi FoodJams-materialet på fyra skolor – på två av dem med elever. En del av eleverna var inledningsvis lite skeptiska, men när de fick börja laga mat växte engagemanget och stoltheten. Framförallt när kompisarna berömde deras linsköttbullar eller müslibars så gick den inte att ta miste på.
– Vi avslutade projektet med FoodJam-festivalen. Det var ett digitalt event om svenskodlade baljväxter och framtidens skolmat. Cirka 300 tittare följde sändningen som gästades av forskare, odlare och sakkunniga inom området. Vår kock, som vi har haft med oss i projektet, lagade mat och konstnären Bea Szenfeld gjorde papper av bönor. Det blev ett fantastiskt program i sann GoKväll-anda som jag hoppas kan inspirera många i måltidssverige. FoodJam-festivalen finns att kolla på i efterhand för den som missade.
Hos Klimatkommunerna har man identifierat att det är viktigt med en helhetssyn i arbetet med att främja hållbara måltider, och det kan vara en utmaning för kommuner.
– Vi ser att de kommuner som lyckas i arbetet jobbar med alla dessa punkter, avslutar Maria.
Klimatkommunernas framgångslista
- Sätt ambitiösa politiska mål om ekologiska inköp, om minskad klimatpåverkan och om minskat matsvinn.
- Laga mer mat från grunden. Det blir roligare för de som jobbar i köken och godare för de som äter.
- Köp in frukt och grönt i säsong och välj rotfrukter och grövre grönsaker framför salladsgrönt.
- Servera mer grönt. Låt mer av proteinet i måltiderna komma från svenskodlade baljväxter.
- Välj kött med omsorg. Bättre med lite naturbetande, svenskt ekokött än mycket foderuppfött kycklingkött, till exempel.
- Inkludera matgästerna och använd skolmåltiderna i undervisningen.
Om Maria Ivansson
Namn: Maria Ivansson
Titel: Verksamhetsledare
Arbetar för: Klimatkommunerna
Utbildning: Kulturvetare
Äter helst: Vällagad, växtbaserad mat av ekologiska råvaror.
Favoritråvara: Den gröna linsen Anicia och andra svenskodlade delikatesslinser.
Inspireras av: Håkan Olsson på Byskolan i Lunds kommun och Lena Sjöqvist på Tullängsgymnasiet i Örebro. Jag inspireras av många andra och mycket annat också såklart, men Håkan och Lena är föregångare som jag har lärt mig mycket av.