Men hur mycket av det här blir faktiskt underlag till arbetet med det pågående regeringsuppdrag som myndigheten har? Hur tas inspel och tankar från oss medborgare emot och förvaltas? Vi talar med Irene Blom, rådgivare och projektledare på Livsmedelsverket, för att förstå hur det fungerar.

Hej Irene – Tack för att du tar dig tid att förklara! Är det en del av Livsmedelsverkets uppdrag att bjuda in allmänheten för att lämna synpunkter på det arbete ni gör?

– Det finns ingen formell skyldighet att bjuda in allmänheten för att lämna in synpunkter på det arbete vi gör på myndigheten. Det är dock viktigt att allmänheten har förtroende för och litar på det vi gör som myndighet. Att vara transparenta och lyssna in medborgare och andra intressenter är ett sätt för oss att jobba med det.  

– I regeringsuppdraget som handlar om att ta fram mål, indikatorer och insatsområden (S2021/03523) ingår att föra dialog med berörda myndigheter, livsmedelsbranschen, kommuner, regioner och andra aktörer. Detta var en av motiveringarna till att både arrangera en medborgarpanel om hållbar livsmedelskonsumtion, men även flera dialogmöten med aktörer och en öppen konsultation angående förslaget på mål, indikatorer och insatsområden utöver dialoger med aktörer.

Du har under våren projektlett Sveriges första medborgarpanel där 60 personer fick möjligheten att bidra med förslag på hur det kan bli lättare att äta hälsosamt. Vad är en medborgarpanel? Hur var det här projektet upplagt och vilka resultat hoppades ni få?

– En medborgarpanel är en slumpmässigt utvald grupp med människor som diskuterar och kommer med förslag på lösningar för viktiga offentliga frågor. Först får deltagarna i medborgarpanelen sätta sig in i frågan som ska diskuteras genom inläsningsmaterial, föreläsningar av experter och diskussion med experter. Sedan får de diskutera vad de lärt sig i mindre grupper, och även utbyta erfarenheter och perspektiv med varandra för att bredda sin kollektiva syn på frågan. Utifrån dessa diskussioner arbetar de sedan fram förslag på lösningar som kallas rekommendationer.

– Livsmedelsverkets medborgarpanel handlade om hållbar livsmedelskonsumtion, och de samhälleliga förutsättningarna för denna. Medborgarpanelen arbetade tillsammans för att skapa rekommendationer till förslaget som tas fram inom regeringsuppdraget om mål, indikatorer och insatsområden.

– Genom att involvera medborgarna på detta sätt hoppas vi kunna ta del av insikter som är både kunskapsunderbyggda och väl övervägda, som tar många perspektiv i beaktande. Rekommendationerna från medborgarpanelen ger en inblick i vad människor som fått sätta sig in i ämnet tycker är viktigt för att det ska bli lättare för alla att äta mer hållbart.

– En annan orsak till att vi testade en ny metod för medborgarinvolvering är att vi på Livsmedelsverket strävar efter att öka vår innovationsförmåga. I det här fallet har vi testat ett nytt sätt att involvera medborgare i myndighetens arbete. Vi är sist och slutligen till för medborgarna, så att hitta nya och bra sätt för medborgarinvolvering är viktigt för oss.

Det framkom att panelen ställde sig bakom en del förslag som politiker avfärdar, såsom till exempel sockerskatt och slopat moms på frukt och grönt. Var det några andra förslag som kom fram som du och dina kollegor tycker förvånade, eller är extra värda att belysa?

– En majoritet av de föreslagna insatserna som kan hittas i medborgarpanelens rekommendationer handlar om så kallade ekonomiska styrmedel, som till exempel skatter, eller regleringar, som exempelvis förbud mot reklam om godis till barn. Flera handlade även om kunskapsinsatser, särskilt i skolor där mer hemkunskap och mer undervisning om hållbar mat var några exempel.

Idéerna från panelen ska användas som ett underlag till det regeringsuppdrag ni har tillsammans med Folkhälsomyndigheten om att ta fram mål för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Hur mycket påverkar panelens förslag det förslag som ni kommer lämna till regeringen nästa år?

– Rekommendationerna från medborgarpanelen kommer fungera som ett av många underlag till regeringsuppdraget om hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion som Livsmedelsverket har tillsammans med Folkhälsomyndigheten. Men det är för tidigt att säga exakt hur mycket eller på vilket sätt förslagen påverkar det slutliga resultatet. 

Det är också det här förslaget på mål och insatsområden som ni bjudit in aktörer till att diskutera under ett dialogmöte och allmänheten att lämna synpunkter genom en öppen konsultation. Hur tar ni vara på de idéer och synpunkter om förslaget som kommer in?

– Ja, vi har inom regeringsuppdraget som handlar om att ta fram ett förslag på mål, indikatorer och insatsområden för en hållbar livsmedelskonsumtion bjudit in till synpunkter på förslaget. Efter den öppna konsultationen och dialogmötet kommer vi att ta in de synpunkter vi fått och dessa kommer sedan vara ett av underlagen som används för att ta fram det slutliga förslaget som publiceras i slutrapporten som redovisas i januari 2024. 

Sist men inte minst – Om man som offentlig matlagare skulle vilja komma med ett förslag till er på Livsmedelsverket – vart vänder man sig bäst då?

– Idéer och förslag kan man gärna lämna till vårt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kompetenscentrum arbetar för att alla matgäster i vård, skola och omsorg ska känna matglädje och må bra av maten.