Webbinariet öppnade med en nationell utblick från Livsmedelsverkets enhet för livsmedelsförsörjning, där grunderna för myndighetens arbete med livsmedelsberedskap presenterades. Därefter redovisade Nationellt kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg resultatet av den senaste kommunkartläggningen. Kartläggningen visar att mer än en tredjedel av landets kommuner saknar en plan för beredskap kopplat till offentliga måltider, och det är framför allt de mindre kommunerna som halkar efter.

Under hösten har flera kommuner deltagit i fördjupande samtal för att identifiera hinder och behov. Många uttrycker att tydliga direktiv saknas, att ekonomiska resurser inte öronmärks och att beredskapsarbetet blir svårt att prioritera när måltidschefen även ansvarar för den dagliga driften. Samtidigt lyfts beredskapssamordnarens betydelse fram som central för att driva utvecklingen framåt. Kommunerna efterfrågar generellt mer stöd från myndigheter – särskilt när det gäller att tydliggöra ansvarsfördelning, erbjuda konkreta verktyg, bistå med omvärldsbevakning och skapa forum för att dela erfarenheter.

Under webbinariet delade tre kommuner och en region med sig av sina arbetssätt och lärdomar. Halmstads kommun beskrev hur de tagit fram en handbok för beredskapsarbetet, medan Sjöbo kommun visade hur tvärfunktionella arbetsgrupper har hjälpt dem att komma i gång. Västra Götalandsregionen presenterade nya perspektiv på beredskapslager, där livsmedlens näringsinnehåll vägs mot volym för att optimera lagringsutrymmet. De lyfte också vikten av att ”torrsimma” – att öva beredskap genom teoretiska scenarier. Härjedalens kommun gav en inblick i konsekvenserna av en IT-attack och betonade vikten av robusta system, reservrutiner och analog information såsom papperslistor med kontaktuppgifter.

Livsmedelsverket redogjorde också för kommande insatser. Enheten för livsmedelsförsörjning planerar omfattande stödåtgärder under 2026 för att stärka både kommunernas och regionernas förmåga att hantera livsmedelsrelaterade kriser. Investeringsprogrammet gav en översikt över hur medel hittills har fördelats inom beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten under 2024 och 2025, samt vilka lärdomar som dragits. Hur stödet kommer att fördelas nästa år är ännu inte beslutat.

Sammanfattningsvis visar webbinariet att intresset och engagemanget är stort, men att många aktörer fortfarande står inför betydande utmaningar. Ett förstärkt myndighetsstöd och förbättrad samverkan framstår som avgörande för att landets offentliga måltider ska vara rustade när krisen kommer.