– Tjänsten som måltidsutvecklare för omsorgen i en kommun som länge har legat i framkant i arbetet med måltider för äldre, var väldigt lockande för mig, svarar Ellen när jag frågar henne om hennes bakgrund och hur hon hamnade där hon är idag. För henne är maten inte bara näring, utan den är också medicin och en viktig faktor för den sociala hälsan.

– Måltiden erbjuder möjligheter att tala till det friska. Jag har också tidigare arbetat med konsistensanpassad mat, vilken spelar en viktig roll hos många av våra äldre matgäster. Tjänsten jag tillträdde var lyxigt nog dessutom kombinerad mellan måltidsutvecklare för omsorgen och projektledare för Kävlinges deltagande i Nollvisionen för undernäring hos äldre, fortsätter Ellen. Genom nollvisionen arbetar vi med att hitta sätt att motverka undernäring och öka livskvalitén hos seniorer i ordinärt boende. Vi arbetar i projektform och implementerar sedan det som ger goda resultat.

Undernäring bland äldre resulterar i onödiga samhällskostnader och försämrad livskvalitet för individen. Av de två miljoner svenskar som är äldre än 65 år, bor de flesta i det egna hemmet. Alltför många av dessa är eller riskerar att bli undernärda, och man upptäcker ofta detta alltför sent. Genom implementering av innovativa lösningar, såsom tillhandahållande av måltidstjänster och stöd vid måltider, strävar Nollvisionen efter att skapa långsiktiga förbättringar i äldres hälsa och välbefinnande. Genom att lyfta fram betydelsen av näringsrik mat och skapa medvetenhet bland vårdpersonal och anhöriga om undernäring, strävar man efter att minska risken för undernäring och främja äldres välmående. Kävlinge är en av två pilotkommuner som arbetar med att testa och utvärdera lösningar som kan förebygga undernäring.

– Ett exempel på ett sådant projekt är vår måltidstjänst – kylda måltider i kommunens regi – som nu är tillgänglig för alla över 70 år som bor i Kävlinge kommun. Det började som ett projekt i Nollvisionen, säger Ellen och betonar vikten av samverkan och kunskapsdelning. Vi har också Måltidstjänst vid hemkomst från sjukhus, något som upplevs som en trygghet framför allt för anhöriga och personal.

Ellen delar också med sig av andra framgångshistorier från projektet, som att en deltagare kunde återuppta sin trappträning tack vare ökad energi i vardagen och att en senior matgäst som fick måltider hem faktiskt också åt upp dem, tack vare biståndsinsatsen sällskap vid måltid.

När jag frågar henne om den största utmaningen när det gäller att främja hälsosam och näringsrik mat för äldre, pekar hon på ekonomiska begränsningar hos individen och svårigheten att nå fram med budskap om vad som är hälsosam mat för seniorer.

– Men utbildning och medvetenhet spelar en avgörande roll, tillägger hon. Det är viktigt att öka medvetenheten och kunskapen om hur undernäring kan förebyggas och upptäckas bland vårdpersonal och anhöriga.

Vad är då Ellens bästa tips till andra kommuner eller organisationer som vill förbättra maten för äldre och minska risken för undernäring? Vi fick med oss en checklista:

1. Samverkan. Arbeta teambaserat samt mellan sektorer i kommunen – det finns så mycket kunskap och idéer i verksamheterna som kan och behöver delas vidare.
2. Se till att få förtroende från politiken. Det ökar möjligheten att förbättra, förändra och kunna förankra resultat från projekt.
3. Utforska möjligheterna för seniorernas måltidslösningar. Ta del av och inspireras av vad andra har gjort och vad som har fungerat.
4. Gör det enkelt för senioren att bli nådd av information om hur undernäring kan förebyggas och vad kommunen kan bistå med.
5. Skapa tydliga rutiner för personalen för förebyggande av undernäring.

Det är smittsamt att ta del av Ellens passion och engagemang för äldres välbefinnande, och utan tvekan är det arbete som bedrivs i Kävlinge också en potentiell motor för en mer storskalig samhällsförändring.