Dietisternas Riksförbunds arbete har inte bara ökat medvetenheten utan även förändrat synen på matens betydelse inom vården. Samarbetet med olika aktörer har varit avgörande för framgången. Det har varit en resa som krävt uthållighet och envishet.

– Det är otroligt tillfredsställande att vårt engagemang och hårda arbete på Dietisternas Riksförbund har bidragit till att beslutsfattare, aktörer och vårdpersonal börjar inse matens betydelse både för förebyggande syften och själva behandlingen. Det har varit ett ibland tufft projekt där vi har samarbetat med många andra. Jag tror att vårt flexibla arbetssätt har spelat en avgörande roll för att öka medvetenheten och kunskapen om matens betydelse inom vården. Genom vårt omfattande nätverk har vi kunnat arbeta där behoven varit som störst och anpassa våra insatser därefter. En viktig faktor har också varit att vi aldrig gett upp, säger Anna.

Dietistens roll förändrats avsevärt sedan projektets start. Dietister är nu närvarande inom många fler sammanhang och på olika typer av arbetsplatser. De har en starkare röst och en ökad inverkan. Många dietister arbetar nu inom prevention och innehar strategiska befattningar. Dessutom har fler verksamheter inom vården insett vikten av att anställa dietister. Trots, eller kanske på grund av, framgången är det en brist på dietister i stora delar av landet.

– Det är faktiskt inget jag skulle gjort annorluna om projektet satts igång idag, fortsätter Anna. Kanske hade jag velat veta det jag vet idag, att envist arbete lönar sig till slut. För de som möter negativa krafter och hinder på sin egen väg för att skapa förändring, vill jag betona vikten av att ha en plan men vara beredd att anpassa den. Tro på att det du gör kommer att göra skillnad och försök inkludera de som motarbetar projektet för att låta dem få insyn och möjlighet att påverka.

De nyligen uppdaterade Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) markerar en betydande förändring i kostråden för Sverige och övriga nordiska länder. För första gången sedan 2012 tar NNR nu inte bara hänsyn till hälsa, utan även till miljö och klimat. Rekommendationerna inkluderar också riktlinjer för lämplig konsumtion av olika livsmedel. Enligt Anna Stubbendorff kommer de nya riktlinjerna definitivt att göra skillnad och påverka maten som serveras i offentliga kök.

– Jag hoppas att NNR kommer att bidra beslut och handlingar som är bra för både hälsa och miljö och öppna upp kunskapen kring synergierna. Jag hoppas också att vi kan prata om matval på samma sätt som vi idag pratar om transporter eller energi, det vill säga att det skapas politiska ramverk och incitament.

Med Dietisternas Riksförbunds långvariga arbete och de nya NNR-riktlinjerna finns nu en stark grund för att förändra synen på mat och främja hälsosamma och hållbara kostvanor som en del av vården.