Det är många utmaningar som kök från norr till söder står inför i nuläget. Maten som serveras ska vara hälsosam, leva upp till hållbarhetsmål och passa in i budgeten med senaste tidens prisökningar. Samtidigt ska den också vara tilltalande och lämna matsalen i gästens mage istället för i svinnstatistiken. Marianne är väl insatt i de lite kniviga förutsättningarna, så vi passade på att prata med henne om hur hon ser på att kök kan hjälpa varandra i sina uppdrag.

Hej Marianne! Först och främst, kan du berätta lite för den oinsatte om hur ni arbetar inom Kost & Näring?

– Kost & Näring är en så kallad branschförening inom chefsorganisationen Ledarna med ca 1200 medlemmar. Våra medlemmar består av kostchefer, måltidschefer, livsmedelsupphandlare och andra som ansvarar för planering och ledning av landets offentliga måltidsverksamheter. Föreningens fokus är att på olika sätt skapa nytta och värde för medlemmarna i deras yrkesvardag och genom att göra det skapar vi också nytta och värde för branschen som helhet. Vårt arbete omfattar allt ifrån att främja dialog mellan livsmedelsproducenter, grossister och offentliga kunder, till att ge ut nationella rekommendationer rörande specialkost och anpassade måltider i förskola och skola. Varje år i mars samlar vi dessutom en mycket stor del av den offentliga måltidsbranschen på ett och samma ställe – tvådagarskonferensen Kostdagarna.  

Vad är målet för ert arbete?

– Vi förklarar det gärna som att vi arbetar för Sveriges viktigaste måltider. De offentliga måltiderna har enorm betydelse, från de allra första formerande åren i förskola och skola ända till att sätta guldkant på tillvaron för många äldre. För oss som rikstäckande förening –  vars medlemmar utgör en absolut nyckelgrupp inom offentliga måltider – ser vi det inte bara som ett mål utan också som ett stort ansvar att arbeta för att verksamheterna ska ha rätt förutsättningar för att kunna fortsätta driva på utvecklingen mot ännu bättre, grönare och mer hållbara måltider.

Varifrån kommer ditt personliga engagemang? Och varför tycker du det är viktigt att samverka, måltidsverksamheter emellan?

– Jag brinner verkligen för att medverka till förändring gällande hållbarhet och folkhälsa. Det är ingen enkel förändring och då behöver man samarbeta för att få en större tyngd i frågorna.

Vi frågar Marianne om vilket stöd hon ser att de kan ge sina medlemmar.  Hon lyfter deras aktiva fokusgrupper inom specifika områden som t ex anordnar webbinarier samt att hon märkt hur givande det är för medlemmarna att träffas och skapa nätverk på Kostdagarna.

Något Marianne är lite extra stolt över är att de, som branschorganisation, har medverkat till att skollagen idag kräver näringsriktig mat i skolan, liksom att de tagit fram de nationella riktlinjerna för specialkoster vilket haft väldigt stor betydelse för många kommuner. Sedan nämner Marianne att hon alltid är stolt när de har möjlighet att bidra till en positiv inriktning.

Som jag förstått så har du ett stort engagemang i hållbarhetsfrågor och den omställning vårt samhälle behöver göra kring våra matvanor för att nå klimatmålen. Hur stöttar ni era medlemmar i arbetet med omställningen till klimatsmart matlagning? 

– Våra medlemmar har stor kunskap inom det här området och vi bidrar till att sprida deras erfarenhet. Nu tror vi att nästa steg behöver tas – att få med alla andra i skolan och på äldreboenden i det här arbetet. Pedagoger och vårdpersonal behöver lära sig så att de också kan bidra till utvecklingen.

När vi frågar om Marianne ser att offentliga kök ute i landet får det svårare att arbeta med hållbarhetsfrågor, och kanske även andra utmaningar, nu när matpriserna skenar svarar hon att vi definitivt står inför nya utmaningar. Men menar också att det inte behöver betyda att vi går bakåt vad gäller hållbara måltider. Hon tror t ex att det kan medföra att vi kommer att servera mer vegetariska måltider, vilket ju är positivt för klimatet.

Två andra utmaningar högt på agendan är Corona-pandemins utbrott och beredskapsfrågorna. Här har Kost & Näring deltagit i en rad forum för att ge verksamheternas perspektiv. Och de kommer fortsätta bidra i frågorna genom att sprida information, kunskap samt skapa debatt och diskussioner.

Det börjar bli dags att avrunda nu. Till sist – om vi framtidsspanar lite – hur tror du att en typisk skol-/äldreomsorgslunch ser ut om tio år? Både gällande vad som ligger på tallriken och måltidsmiljön?

– Gällande äldreboenden så tror jag att våra matgäster har betydligt större möjlighet att välja vad de vill ska ligga på tallriken än idag, vilket kommer kräva nya serveringssystem.

Jag tror att skolorna har mer av buffeservering om tio år, där man inte styr valen till en eller två rätter utan ger eleven möjlighet att plocka lite av varje. Jag tror också att måltiderna används mer i pedagogiken och att skollunchen är schemalagd.