
Vegetabiliska proteinkällor – Mossagården visar vägen mot framtidens matproduktion
Vegetabiliska proteinkällor – Mossagården visar vägen mot framtidens matproduktion
På Mossagården i skånska Veberöd vävs jordbruk, kultur och innovation samman till en helhet. Grundaren Ebba-Maria Olson har sedan 1998 drivit gården med visionen om att skapa en läkande och lärande plats. Med ekologisk hampa i centrum vill Mossagården bidra till proteinskiftet – och visa att växtbaserad mat kan vara både fullvärdig, näringsrik och klimatsmart.
När Ebba-Maria Olson startade Mossagården som 21-åring lanserade hon Sveriges första prenumerationstjänst på ekologiska frukt- och grönsakslådor. Några år senare började hon odla ekologisk hampa – en gröda som i dag blivit en hörnsten i gårdens utveckling.
– Min roll är både visionär och operativ. Jag vill skapa en plats där naturen, maten, kulturen och människan möts i en helhet, berättar hon.
Mossagården driver i dag fem verksamhetsområden: hampalivsmedel, kolinlagrande jordbruk, matupplevelser, kultur och e-handel. Fokus ligger på att utveckla råvaror som stödjer proteinskiftet och att lyfta fram hampa som en lokal, fullvärdig proteinkälla. Parallellt byggs en digital plattform som ska knyta samman verksamheten och göra det enklare för både företag och privatpersoner att ta del av Mossagårdens utbud – från matlagning och konferenser till e-handel och logistik.

Ett fullvärdigt protein innehåller alla nio essentiella aminosyror som kroppen behöver. Animaliska källor är oftast fullvärdiga, men det finns också växtbaserade alternativ.
– Många tror att det är svårt att få i sig tillräckligt med protein på en växtbaserad kost. Men det stämmer inte. Hampa, quinoa och soja är exempel på fullvärdiga proteiner, säger Ebba-Maria. Hon lyfter särskilt fram hampans fördelar: förutom att vara fullvärdig proteinkälla är den rik på nyttiga fettsyror, fibrer och mineraler samt är en beredskapsvänlig råvara då den odlas i Sverige till skillnad från exempelvis soja.
Enligt Ebba-Maria kan skolor och företag spela en nyckelroll i att sprida kunskap och bidra till förändring. Genom att planera måltider med växtbaserade proteinkällor kan man både främja hälsa och minska klimatpåverkan.
– Vi vill gärna vara med i det arbetet, till exempel genom att leverera hampaprodukter till måltidsservice och delta i utbildningsprojekt, berättar hon.
Trots stora framsteg finns hinder på vägen. Småskaliga, ekologiska producenter har svårt att konkurrera med storskalig, importerad soja. Men Ebba-Maria ser också enorma möjligheter.
– Framtidens mat måste utvecklas ekologiskt, lågprocessat och hantverksmässigt. Det handlar inte bara om näring, utan om att bygga levande jordar och ett resilient matsystem, säger hon.
Ett exempel är Mossagårdens nya fermenteringsprojekt tillsammans med Lunds universitet och Region Skåne. Där undersöks hur man kan stärka jordhälsa, minska importberoendet och öka lokal självförsörjning.
När det gäller egna produkter är Ebba-Maria särskilt förtjust i hampaglassen, gjord på lokalt odlad hampa och krokiga morötter som annars skulle ha kasserats. Även den nysatsade hampaosten ser hon som en framtida favorit.
– De här produkterna visar att vi kan kombinera smak, näring och hållbarhet, säger hon.
Ebba-Maria delar med sig av hennes bästa tips till er som vill äta mer växtbaserat men är orolig för att inte få i sig fullvärdigt protein:
1. Kombinera smart för fullvärdighet.
Genom att variera och kombinera olika växtbaserade proteinkällor – som baljväxter, fullkorn, frön och nötter – kan man enkelt få i sig alla essentiella aminosyror. Ett exempel är att kombinera bönor med spannmål, eller hummus med fullkornsbröd. Det handlar inte om att äta exakt rätt i varje tugga, utan om att bygga en helhet över dagen eller veckan.
2. Välj näringsrika, långsamt växande grödor.
Kulturspannmål och äldre grödtyper har ofta ett högre näringsinnehåll och växer långsammare än moderna, hårt förädlade sorter. De är anpassade till lokala förhållanden, främjar biologisk mångfald och har ofta ett rikare smak- och näringsvärde. Genom att lyfta fram dessa grödor kan vi återknyta till ett mer motståndskraftigt och regenerativt jordbruk.
3. Konsumera in i framtiden.
Ekologisk produktion är inte bara ett jordbrukssystem – det är ett ställningstagande. Genom medvetna val i butiken, på tallriken och i vardagen kan vi konsumera oss till en högre biologisk mångfald och renare vattendrag. Att välja ekologiskt är att investera i planetens och vår egen långsiktiga hälsa.
Liten ordlista om proteinskifte
Fullvärdigt protein: Protein som innehåller alla de nio essentiella aminosyror som kroppen behöver få i sig via kosten.
Essentiella aminosyror: Byggstenar i proteiner som kroppen inte själv kan producera, utan som måste komma från maten vi äter.
Kolinlagring i jorden: Process där koldioxid binds i marken genom växternas fotosyntes och rötter, vilket bidrar till bördig jord och minskad klimatpåverkan.
Regenerativt jordbruk: Odlingsmetoder som inte bara minimerar skador på miljön utan aktivt bygger upp jordhälsa, biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Ekosystemtjänster: De nyttor vi människor får från naturen, som pollinering, rent vatten, bördig jord och klimatreglering.
Ekologisk odling: Jordbruksmetod som inte tillåter naturfrämmande preparat såsom kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel och som främjar naturliga processer för att bevara jordens hälsa, biologisk mångfald och livsmedelskvalitet.